Väskan som spårlöst försvann

Idag har varit den jobbigaste dagen i mitt liv!
Ska till Karlskrona för att se YOHIO i Melodifestivalen.

Jag ställde klockan för att hinna in till stan i lagom tid. Kollade upp hur jag skulle åka kommunalt. Packade halva natten och hade svårt att sova, så fick inte mycket sömn men allt va i alla fall förberett.
Vaknade och begav mig iväg med två väskor. En liten i handen med plånbok och annat nödvändigt, och en dragväska med kläder och makeup. Ingen frukost. Det tänkte jag skaffa mig innan tågresan.

Jag kliver på bussen efter att ha väntat ca 5 minuter. SMS biljetten krånglade då de har bytt system och jag inte har hängt med i svängarna. Chauffören va trevlig och förstående. Jag slår mig ner längst fram och samtalar lite med honom, dels om krångliga biljettsystem och om melodifestivalen.
Därefter så skulle jag byta till pendeltåg. Tar farväl av busschauffören och går till stationen. Tåget kommer och jag går på. Samma sak med biljetten här, och konduktören förklarade att många hade haft samma problem.
Jag gick av vid slutstation och skulle ta sista biten via tunnelbana till Centralstationen där tåget mot Karlskrona skulle avgå.

Då märker jag att någonting fattas.
Den lilla väskan med värdesakerna är borta!
Jag springer tillbaka in på tåget och söker igenom min plats, men den finns ingenstans!
Jag konstaterar att jag måste ha glömt den på bussen i all min tankspriddhet.
Får panik, ringer min mamma för att informera henne. Frågar om hon kan komma och hämta mig eller komma och låna ut pengar så att jag kan åka ändå, men hon ska iväg och döma en idrottstävling och pappa är borta på affärsresa. Vi avslutar och jag ringer snabbt till SL och deras kundservice. Får prata med en tjej som hjälper mig att lokalisera bussen som jag åkt med och anmäla väskan.
Hon lovar att ringa mig så fort de har någon information gällande saken.

Jag börjar gå omkring och bara gå.
Ringer i ren panik igen och förklarar hur viktigt det är att väskan kommer tillbaka. Även den här tjejen är otroligt snäll och hjälpsam. Hon försäkrar mig om att de gör allt de kan och hör av sig när de vet något. Blir lite lugnare, men bara fram till att vi lägger på.

Känner att jag håller på att bryta ihop av stress så jag går fram till första bästa människa jag ser, en gullig kvinna som sitter och äter en macka på en bänk, och hälsar. Förklarar situationen och att jag bara vill prata för att lugna ner mig. Klargjorde att hon fick säga ifrån ifall hon inte hade ork eller lust men hon ställde upp. Verkligen en ängel! Jag vet inte vad jag skulle ha gjort om hon inte funnits där, och jag glömde helt att fråga vad hon hette.
Hon hade jobbat natt på sjukhus och va på väg hem. Jag beslutade mig för att åka tillbaka till stationen där jag hoppat av bussen och hoppas på att samma buss skulle åka förbi igen. Slog följe med kvinnan och hennes sällskap lugnade mig betydligt.

Sms-biljetten fungerade fortfarande inte alls trots att jag försökt registrera mig på sidan och skickat bekräftelsekoder och hela skiten. Kände verkligen inte att jag skulle klara av att fokusera på det just då. Konduktören sa att det va okej och gav mig ett kort där det stod instruktioner för hur man går tillväga så att jag kunde göra det senare.

Tillslut så va jag tillbaka vid busstationen och där kom bussen! Samma buss och samma chaufför, men till min stora förtvivlan utan väska. Han hade fått samtalet men inte hittat den.
Vi hjälptes åt med några hjälpsamma passagerare att verkligen titta i alla skrymslen på bussen utan resultat.
Då tänkte jag att jag kanske råkat glömma den vid stationen där jag klev på ifrån första början. Följde med bussen tillbaka dit, men ingen väska någonstans.

Ringde SL för tredje gången, och pratade denna gång med en kille, lika trevlig som de två andra. Frågar om de kunde kolla tåget som jag åkte istället. Kanske hade jag missat att väskan låg där ändå? Vart annars skulle den kunna vara?
Medan jag väntar på svar så ringer jag Lydia. Hon har en extra nyckel hem till oss. Jerry är på jobbet och min nyckel låg i väskan så jag bad henne att komma så hon började åka mot mig.
SL ringer och säger att de fått tag på tåget men inte väskan.
Kanske hade jag glömt väskan hemma i alla fall? Jag är en virrig människa, men inte SÅ virrig. Men det va den enda förklaringen jag kunde komma på.

Jag hade åkt förbi min station så jag va tvungen att ta en annan buss tillbaka igen. Då dog mobilen helt. Förklarade situationen för chauffören på den nya bussen. Han lät mig åka med och försökte att uppmuntra mig lite.
“Solen skiner och det är en fin dag” sa han. “Du kommer att hitta din väska.”

Jag väntade i trappuppgången. Lydia kom och låste upp.
Väskan va inte hemma heller.

Vid det här laget så va jag redo att ge upp. Hade kollat nya tåg och börjat anmäla väskan med innehåll till polisen.
För att hinna så skulle jag vara tvungen att ta tåget som gick 12:21, vilket då va 40min till avgång.

Mamma ringer och kommer mer en sista lösning. Några släktingar till familjen som bor i närheten av mamma och pappas hus skulle kanske kunna hjälpa till med att skjutsa mig till centralen och låna ut pengar.
Jag skyndade mig att ringa dem, och Lars gav sig iväg direkt! Kastade ner mitt pass och sprang till en närliggande rondell med dragväskan på släp för att han skulle kunna plocka upp mig snabbt där. Han kom och det bar av, med lite drygt 30 minuter till avgång.

Köer och stress! Vi försökte beställa biljett genom mobilen men förgäves.
Va framme sju minuter innan avgång. Kastade mig ut, sprang in och köpte en biljett. Andra klass tog slut precis medan vi bokade så jag fick ta en första klass biljett för 1600kr. Sket i vilket just då, betalade och sprang på tåget i sista sekund!

Har aldrig sprungit så mycket, ens när jag tränat. Har aldrig mått så dåligt, ens när jag varit deprimerad. Har aldrig stressat så mycket, ens när det varit riktigt jävla stressigt.
En HEMSK början på dagen, och nu sitter jag här på tåget med en klump av efter-ångest i magen blandat med oro och extrem lättnad.
Nu kan det fan inte bli värre asså!

YOHIO ska vinna hela skiten ikväll. Sanna mina ord. Jag fick lida idag för att det kommer att gå så jävla bra ikväll. Någon konstig karma är det. Allt kan inte vara perfekt.
Har spärrar mitt kort och vi får bara hoppas att någon vänlig själ löst mysteriet med väskan, hittat den och lämnat in den.

Rösta på YOHIO ikväll för min skull så blir jag glad! En tröst i helvetet.