Piercingar och mina goda råd

En man kom fram till mig på gatan igår när jag va på väg till stan för att träffa upp några vänner. Vi hade möte rörande framtida planer som jag inte kan nämna mer om än så länge, men det kommer!
Hur som haver, mannen frågade mig om mina piercingar. Han hade tydligen en dotter som ville skaffa en i läppen och undrade om det läkte ihop om man ångrade sig och ville ta ut den senare i livet.

Jag ska skriva ut mitt svar så att alla som undrar får veta.
En fullt läkt piercing som man sedan tar ut kommer (lite beroende på vilket typ av läkkött man har) att krympa ihop och försvinna, om inte helt så i alla fall såpass mycket att man inte lägger märke till det. På vissa människor kan en minimal prick synas där hålet varit men det brukar inte gå att urskilja om man inte påpekar det.
Har flera vänner som haft piercingar i ansiktet och sedan valt att ta ut dem. Har aldrig varit med om att ärret förstört personens utseende på något sätt. Efter lite drygt ett år så är spåren efter piercingen i princip borta.

Det är väl earl/bridge (mellan ögonen genom näsryggens början) och cheeks (kinderna) som jag vet att ärren brukar vara lättare att se, men cheeks å andra sidan ser istället ut som skrattgropar mer än ärr. Många opererar sig till och med för att få skrattgropar så det är ett plus i kanten att få sådana när man tröttnat på att ha stavar i kinderna.
Måste påpeka att cheeks är en väldigt svårläkt piercing, och helt klart dem som jag har haft mest problem med. Den gör inte ont att ta, men man får överväga om det är värt besvären. Jag personligen tycker det, för det är sjukt snyggt men det är upp till var och en om man vill lägga ner mycket tid på rengöring varje dag. Det ska man försöka göra med alla typer utav piercingar, även då och då efter att de har läkt för hygienens skull.

Så kortfattat – Undrar en förälder ifall det är okej att ta ev piercing i ansiktet så är väl jag ett levande bevis. Man kan ha hela käften full med skrot och ändå klara sig utmärkt i livet. Jag tog min första när jag va 13 år. Det har inte ändrat mig som person, och jag har inte ångrat mig en enda gång.
Om man skulle göra det så är det bara att ta ut dem. De är inte permanenta på något sätt som däremot en tatuering är.

Vill din son/dotter ta en piercing så är inte risken större för en infektion än om han/hon skulle falla och skrapa upp benet. Va inte så anti. Man blir inte en ligist bara för att man har en ring i läppen. Man börjar inte knarka heller för den delen, och det påverkar inte hjärnan så man kan fortfarande plugga. No worries. Jag gick ut gymnasiet med över tjugo piercingar och bättre betyg än många av mina klasskamrater.
Jag trivs med mina piercingar och de har snarare hjälpt mig att hitta vem jag är både till utsidan och insidan än varit i vägen för mig i livet. Fördomsfulla människor finns det gott om, men varför inte bara prove them wrong istället för att rätta sig efter deras ideal?

Se till att gå till en studio bara. Betala hellre 300kr – 700kr hos någon erfaren som har rätt instrument och vet hur man använder dem än att göra det själv. De studios som piercar runt om i Sverige kan ge all nödvändig information som behövs på plats.
Har ni fler frågor så är ni välkomna att skicka en kommentar. Antingen svarar jag dem direkt här nedanför eller så sparar jag dem till kommande inlägg.
Lycka till!

Ps. Ja, man kan äta. Det gör inte ont längre än några dagar och efter det så känns det inte alls.