Arvidsjaur

24 Feb

01:15 AM

Arvidsjaur… Ja, vad ska man säga.Nu är man här? Efter mycket om och men.
Kom till Arlanda ungefär en timme innan mitt flyg skulle gå och fick då reda på att flyget bytts ut mot ett mindre (av någon anledning) och hälften av passagerarna inte skulle få plats att åka med. Jag var såklart en av dem som låg längst ner på prioriteringslistan.

“Det är sådant som händer i flygbranschen.” fick jag höra, så det var bara att gilla läget och ta ett alternativ som erbjöds istället där vi först landade i Lycksele för att sedan ta en buss till slutdestinationen.

En resa som skulle tagit oss ca en timme (där vi hade varit framme innan nio på kvällen) skulle alltså istället komma att bli fem timmar lång.. Jag blev måttligt road av det beskedet.

Suckandes och stönandes så kånkade jag iväg med mitt bagage till anvisad terminal. Såklart så kunde inte flyget gå från den vi redan befann oss på, bara för att krångla till det lite extra. Pricken över i:et, ni vet..
Hur som haver så kom vi, efter en mellanlandning, fram till Lycksele där vi blev bemötta av en härlig man med en handskriven skylt där det stod “Arvidsjaur”. Fick veta att det inte fanns toaletter på bussen heller, så jag tog ett besök på herrarnas samtidigt som jag konstaterade hur extremt liten flygplatsen var. Har nog aldrig någonsin befunnit mig på en så liten flygplats i hela mitt liv, och då har jag ändå rest mycket.

Allt var minimalt. Önskar att jag tagit en bild på rullbandet där väskorna kom ut.

Såklart så stod det en uppstoppad fjällräv i ett hörn där också, helt malplacerad. Kunde inte bli bättre.
Bussen var ingen buss. Det var en van. En stor van med plats för nio personer plus bagage och förare.

Vi masade in oss och fick strax innan avfärd en låda full med läsk och inplastade frallor. Kändes som ett tafatt försök till att liva upp den miserabla resan.

Det funkade.

Alla satt och smaskade medan det bar av ut i mörkret, snön och långa vägar omgivna av tätskog. Jag klagade inte. Gjorde lite filmer till snapchat och roade mig med reaktionerna.

“Vart fan är du? Det ser ut som en klassresa me matsäck och allt!”

Skrockade för mig själv. Ingen märkte av det. Folk va så inne i sina mackor eller diskussioner. Några satt med mobilen precis som jag och gjorde förmodligen narr av den oväntade och smått udda situationen som vi alla befann oss i.

Det var inte det att själva händelsen var underlig. Det var bara så långt ifrån vad man förväntat sig när man steg in på flygplatsen ett par timmar tidigare.

Så där satt vi. En brokig liten skara. Några gubbar som alla såg likadana ut, en medelålders kvinna, en tjej i min ålder som visade sig också vara påväg till Arvidsjaur av samma anledning som mig, samt tre utländska män som samtalade högljutt på ett språk jag inte kunde placera. Tror det var nederländska?

De verkade ha trevligt. Önskade att jag hade kunnat delta i deras konversation.

Täckningen försvann till och från där ute i skogen.

Jag började i ren tristess att skriva på det här inlägget, vilket är anledningen till att det är så utförligt skrivet.
Tycker om att skriva. Det kanske skulle vara nyttigt för mig att slå av internet för en längre tid. Skulle tvingas skriva så mycket mer. Har ju en bok att avsluta. Skrivit på den i flera års tid nu..

Om någon orkat läsa ända hit – vad tycker ni? Många säger att de gillar mitt sätt att uttrycka mig med ord i skrift.
Kom i alla fall fram till hotellet tillslut.

Nu undrar ni såklart vad fan jag ens gör i Arvidsjaur av alla platser på jorden.In på bloggen imorgon och läs! Lägger upp ett inlägg om det då.

2 thoughts on “Arvidsjaur

  1. Tora Collita

    Jo, saker händer. Ibland av en anledning. Ser fram emot att höra om vad du ska hitta på. ^^

  2. Klara

    Jag läser allt! Och jag gillar verkligen ditt sätt att uttrycka dig. Skönt att resan gick bra i alla fall 🙂

Comments are closed.